Vila i frid, lille Ilo!

Godkväll på er, finaste läsare! Ikväll blir det inga roliga nyheter eller långa inlägg heller för den delen. Ikväll fick jag veta att min morbrors hund Ilo har avlivats, vilket jag tagit hårt på. Nog för att vi inte sågs så ofta, men han var ändå en stor glädjespridare i en liten kropp. Alltid när man kom till Finland så kom han rusandes mot en av glädje och leklust. Varje morgon väcktes man av hans gosande och glädjande skäll. Med lille Ilo hade man aldrig tråkigt, han var en riktig liten solstråle. Jag saknar honom jättemycket, men är glad att jag fick se honom en sista gång för bara åtta dagar sedan. Det är jättesvårt för mig att förstå att den älskvärde lille varelsen inte finns längre. Att åka till Finland kommer inte att vara sig likt framöver. Jag hoppas bara nu att han har det bra där han är just nu. Jag föreställer mig hur han springer runt på gröna blomsterängar med sina nya vänner. Det känns åtminstone bra att veta att han hade ett bra liv och en bra familj som tog hand om honom. Han är fortfarande älskad av allt och alla i sin närhet.

Vila i frid, älskade vovve! <3 Jag hoppas att du har det riktigt bra och att du får leka runt med andra hela dagarna. Du ska veta att du är riktigt saknad och älskad. Jag kommer aldrig att glömma dig. Nu är du säkert som en valp igen där du skuttar omkring och leker med alla dina nya vänner. Farväl, min älskade vän, jag älskar dig jättehögt och det gör också min familj. Det gör ont i mig att aldrig få se dig igen.

P.S. Alla som kände dig vet att ditt namn var det mest passande i världen för att det betyder "glädje".